tisdag 31 mars 2015

läsning pågår



På torsdag ska vi prata om Läsarna i Broken Wheel i bibliotekets torsdagcirkel. Boken behöver inte vara utläst då men det har jag inte kunnat låta bli. Lättsam läsning som man blir glad av. Återigen en bok där samhällsmedborgarna i Broken Whell ställer upp som ett kollektiv och hjälper och stöttar Sara som kommer dit från Haninge för att besöka en kär brevvän tillika bokälskare. Här tänker jag på kolektivet i boken och sen Paulette.

måndag 30 mars 2015

För några dagar sedan läste jag ut Etthundra mil av Jojo Moyes. Så bra! Absolut hennes bästa. En riktig feelgood roman.
Hon är bra Moyes på att skriva trovärdigt om känslor, underläge, kraft, viljestyrka. Och så finns alltid en gnutta diskbänksrealism och samhällsanalys/kritik.
Hon skriver helt ofarliga böcker, inte pamfletter men hon lämnar mig alltid med en känsla av, ska det behöva vara på det här viset!
Kort om innehållet: en mamma, två barn, en stor dräglande hund, bor i en fattig del i en förort till London. Dottern 10 år är ett mattegeni, hennes lärare vill att hon ska börja på en privatskola där hon kan få utveckla sin förmåga. Men pengarna räcker inte till det och därför ger sig familjen iväg på en resa norrut till Skottland för att dottern Tanzie ska delta i en mattetävling. Ed dyker upp som en räddare i nöden och kör dem de etthundra milen.
Boken och sen kom Paulette är utläst och diskuterad i bokcirkeln. Boken sänktes och sågades av alla utom mig. Jag kan längta efter att bli omhändertagen och skulle gärna bo i kollektiv på ålderns höst. Jag närmar mig nämligen ålderns höst och är riktigt naiv så varför inte...
Men vad tusan gör man med ett nyfött barn som den unga kvinnan lämnar i kollektivets vård och som hon inte vill ha? Ja ett mycket oväntat slut.

fredag 20 mars 2015

och sen paulette

läsning pågår

av boken och sen paulette av Barbara Constantine. Ferdinand äger en gård på landsbygden någonstans i Frankrike. Sedan några månader bor han där ensam och det enda roliga han har är att sitta på kafét som ligger mitt emot hans sons restaurang och vänta på att barnbarnen ska komma hem från skolan. Barnbarnen har en stor plats i berättelsen som sanningsbärare och ögonöppnare. Jag har läst nästan halva boken och fler fler personer rullar in vilket gör berättelsen väldigt fransk och så ensam är nog inte Ferdinand som jag först trodde. Boken ska var utläst på torsdag då torsdagscirkeln träffas på biblioteket.